Topplista 5 - Upplagt för KAOS

1. När läraren skrattar åt en elev som har fel eller får underkänt på ett prov

Detta är både kränkande behandling och hindrande i elevens utveckling, då man som lärare sänker elevens självförtroende och lust att lära (Jämför kap. 3 och 6 i skollagen, SFS 2010:800).

2. Favorisera elever

En form av både diskriminering och kränkande handling. Ofta handlar det om förutfattade meningar som skapas vid första mötet (Jacobsen, Christiansen, Jespersen. s. 87-89). Som lärare måste man ge eleven en chans att visa vem man är, annars finns det risk till ett negativt förhållande mellan lärare och elev som kan vara svårt att bryta.

3. Oförberedd inför lektion

Undervisning behöver en planering utifrån de didaktiska frågorna vad, hur och varför? Det underlättar också som lärare att vara väl förberedd för att snabbt komma igång med lektionen. Kanske kan vi alla relatera till någon lärares oförberedda lektion och att ens intresse snabbt försvann och kvaliteten på undervisningen blev under all kritik? (Lindström & Pennlert s. 26).

4. Strunta i att skapa klassrumsregler

Eleverna behöver struktur och tydliga regler om hur man bör vara i klassrummet. Dels för att skapa studiero vilket är en viktig del för att eleverna ska utvecklas men också för att eleverna ska trivas i klassen. Om inga regler finns eller följs kan undervisningen störas av att eleverna inte vet hur dem ska göra i olika situationer. Exempelvis hur eleven kan visa att han eller hon vill säga något, vad eleven ska göra för att få gå på toaletten eller hur eleven förhåller sig till om en annan elev berättar eller yttrar sig om något (Jacobsen, Christiansen, Jespersen. s. 31-51).

5.  När en lärare skriker till sina elever “sitt ner, hur svårt ska det vara?!”

Det här är både brist på respekt och en kränkande handling. En lärare är alltid skyldig enligt de yrkesetiska principerna att bemöta eleverna med respekt för deras person och uppträda på ett sätt som skapar gynnsamma relationer (lärarförbundet, 2018).

Referenser:

SFS 2010:800. Skollag (kap. 3 och 6). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Jacobsen, B. Christiansen, I. Jespersen Sand, C. (2004) Möt eleven - Lärarens väg till demokrati i klassen. (Upplaga 1:6, s. 31-51, 87-89) Lund: Studentlitteratur AB

Lindström, P. Pennlert, LÅ. (2013). Undervisning i teori och praktik - en introduktion i didaktik. (Upplaga 5, s. 26) Umeå: Fundo förlag AB

https://www.lararforbundet.se/artiklar/yrkesetiska-principer-for-larare

Hämtad: 20180106

Korridorens dunkla miljö

Klicka för större bild

I Lgr 11 - Skolans värdegrund och uppdrag, så kan vi läsa om bland annat människans okränkbarhet. Vi ska aktivt motverka dessa typer av händelser. Jag har, enligt min egen tolkning valt en ganska vanlig plats där kränkningar av olika slag nog ofta inträffar.

Vi lär av varandra

Vi lär av varandra

Under min auskultation kunde jag se olika sätt att tänka på bland eleverna. Det fanns de som hade statiskt tankesätt men också dynamiskt tankesätt, som man kan läsa om i Utmanande undervisning i klassrummet. Det jag också kunde se mycket av var hur duktiga eleverna var på att hjälpa varandra om läraren var upptagen med en annan elev. Under nästan varje lektion kunde jag se att om någon hade kört fast så kom en annan elev och hjälpte till. Jag tänkte direkt på det jag läst om det sociokulturella perspektivet, i boken Perspektiv på lärande, med att vi lär av varandra och i sociala grupper och sammanhang. 

Mindset

Klicka på bilden för bättre kvalité

I klassen jag var under auskultationen träffade jag barn med olika mindset, elever som absolut inte ville svara när läraren ställde frågor eller prata högt inför klassen. Men även elever med gott självförtroende som gärna svarade vare sig svaret var rätt eller fel, de var lika glada vilket som. Nottingham skriver om  Carol Dwecks teorier om mindset i boken utmanande undervisning i klassrummet. Hon menar att det finns två typer av mindset. Statiskt tänkesätt då utmaningar och misslyckanden undviks i hög grad samt dynamiskt tänkesätt då eleven är positiv till att anstränga sig och inte lika rädd för att misslyckas. 
Tror ni det är vanligt att lärare har kunskap om hur de kan påverka sina elevers mindset?

Seriestripp Rockskolan

Klicka gärna på bilden för bättre kvalité.

Detta är ett minne från min tid som tonåring och som trummis i ett band. Vår musiklärare Fredrik var alltid så positiv och uppmuntrande. Han satte ett frö i mig som fick mig att börja älska lärande, som jag annars tidigare var rädd för, eftersom jag inte ville misslyckas. Jag tänker på de två mindsets som Carol Dweck pratar om i Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham. Jag tror att Fredrik är en av många som påverkat mig i min väg från ett fixed mindset till ett growth. 

Har du något minne av en sådan person som fått dig att tänka med ett growth mindset? :)

Samtal mellan personal på rast.

TIPS - klicka en gång på strippen för tydligare bild. 

Hwang & Nilsson (2011). Utvecklingspsykologi. Natur och Kultur.

Inspirationen till denna seriestripp är hämtad ifrån en situation ute på en rast för lågstadieelever en varm vårdag. Mina egna tankar kring strippen är flera och jag undrar nyfiket, vilka tankar får du?
 Varför flickans avskildhet? Ordinarie personal och Veras samtal?

Reflektion från auskultation

Den utspelade på en grundskola med cirka 420 elever. Jag var i en årskurs 4 med 24 elever. Lärsituationen som fokus kommer ligga på är när klassen ska ha engelska och läraren berättar för dem att det ska bli ett quiz, där indelningen sköts av läraren genom att dela klassen ”på mitten”. Eleverna blir taggade och ger en positiv inställning till kommande uppgift.

Läraren skriver upp siffrorna 1-26 på tavlan och varje siffra innehåller ett svenskt ord som eleven ska översätta till engelska. Eleven i det ena laget går fram till tavlan och läraren, där eleven väljer ut en siffra och läraren säger ordet på svenska som eleven sedan ska översätta till engelska. Klarar eleven ordet själv får laget 3 poäng men eleven har även möjlighet att ta hjälp av sina lagkamrater om hen inte kan ordet, och får då 1 poäng. Skulle laget inte klara av ordet så går turen vidare till andra laget som får en chans att svara, dock ingen poängutdelning till de laget.

Detta var som sagt en mycket uppskattad lektion och jag såg att läraren använde sig en del av dual coding som vi sett om i filmen - The testing effect och dual coding (Weistein 2017) där hon gjorde en rolig och minnesvärd grej av glos-förhöret samt att hon fick samtliga elever att delta. När jag själv gick i mellanstadiet så fick vi alltid ett papper fullsmetat med glosor som enbart skulle besvaras, så detta upplägget skulle jag själv ha uppskattat. Man såg tecken på behavioristiskt och sociokulturellt perspektiv då eleverna får beröm av sin lärare och lagkamrater samt att laget lär sig mycket av att arbeta i grupp.